vid Årsta gård
GÅ TILL NAMNINSAMLINGVid Årsta gård finns en ädellövskog med höga naturvärden som nu lever under ett hot - den riskerar att försvinna. Staden har genom Exploateringsnämnden anvisat mark till Wallenstam AB och genom Stadsbyggnadsnämnden beslutat att påbörja planarbete.
Den hotade ädellövskogen, här till höger om Årsta gård (källa: Google Earth)
Skogen är belägen i ett historiskt kulturlandskap präglat av Årsta gård och Årstaskogens bäckravin som i skrift omnämns första gången under 1300-talet. Märta Helena Reenstienra, mer känd som Årstafrun, var på sin tid en företagsam Herrgårdsfru och vän till Carl Michael Bellman. I våra dagar är såväl hon som den omgivande miljön en självklar del av Årstas själ och gemensamma kulturhistoria.
Årsta gård omkring 1930. (CC BY-SA 3.0 Holger Ellgaard)
Idag är lövskogen en lugn oas för djurlivet. Rådjuren tar ofta sin sömn gömnd bland lövverket och i trädkronorna flockas allt från småfåglar, ekorrar, hackspettar och från tid till annan även större rovfåglar. För människorna i Årsta markerar lövskogen med dess majestätiska ädellövträd i ek, alm och lönn början på Årstaskogen. När man tagit sig in på stigen är man inbäddad i grönska från alla håll.
Området är mycket populärt bland såväl unga som gamla. Under vardagstid märker man särskilt av barnen från den närbelägda förskolan på Ottsjövägen, som byggt sina stora kojor på andra sidan stigen. Även förskolor belägna längre bort, bl.a. barnen från Förskolan Kompassen tar sin förmiddagspromenad här. Denna skogsupplevelse uppstår i sin omgivning. En koja är mer än de pinnar den består av.
Särskild nämnvärd är den verksamhet som idag bedrivs på Årsta gård: I Årsta gårds vackra herrgård med omgivande kultur- och naturmiljö ligger en grundsärskola med årskurser F-9, förskoleklass och fritidsverksamhet samt gymnasiesärskola med fritidsverksamhet. Barn och unga med olika funktionsvariationer strosar med vuxna dagligen sin runda runt Årstabäcken i direkt anslutning till det anvisade området. Årsta bäckravin är en lugnets och livets lummiga platser där människor mår bra av att vara. Staden lyfter själv fram området som “en av stadens rofyllda platser”.
Lummiga ädellövträd möter unga och gamla på sina dagliga promenader (Foto: Daniel Nordin)
I en framtid där skogen får stå kvar kommer de idag stora ädellövträden som finns på platsen givetvis att bli ännu äldre. Årstaskogen och Stockholms stad har alltså här en tillväxtzon av särskilt skyddsvärda träd, utöver den ensamma jätteken som idag uppfyller den strikta klassning och som finns precis utanför det anvisade området. Skogens kvarvarande kommer i många decennier att gynna mikroklimatet i Årsta, träden kommer rena oräkneliga volymer luft och kommer balansera temperatur och luftfuktighet i ett alltmer utmanande klimat.
Dagar då skyfallet öser ner kommer staden tacka vår ädellövskog för sin förmåga att buffra vattenmassorna. Duvhöken, den mindre hackspetten, ekorrar, koltrastar, även Årstas karakteristiska stadsnära råddjur kommer fortsätta att förgylla vardagen hos stadsdelens invånare, inte minst boende på det expanderande seniorboendet i närheten. Vad är fågelkvitter värt egentligen?
Det som nu dock håller på att hända är att allt detta går om intet. Bebyggelsen tar ännu ett irreversibelt kliv in i skogen.
Vi anser att
Kontakta politiker i Stadsbyggnadsnämnden och Exploateringsnämnden. Även andra politiker i staden kan vara värda att kontakta. Ta med fördel kontakt med partier som angränsar till din egen politiska hemvist. Håll god ton och prata med både hjärna och hjärta. Du behöver inte be om ursäkt men det skadar inte att vara artig heller - kom ihåg att det är dessa personer vi vill vinna över.
Kontakta tjänstepersoner på Exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret och beskriv vad platsen betyder för dig. Håll god ton och tänk på att dessa tjänstepersoner inte själva är ansvariga för politiska beslut. Det kan vara bra att förmedla att du förstått denna separation. Däremot är det rimligt att tjänstepersonerna lyssnar till medborgares tankar och reflekterar det i sina tjänsteutlåtanden till de folkvalda. Att tjänstepersoner inte är folkvalda betyder inte att de saknar inflytande.
Kontakta Wallenstam. Be dem redogöra för hur deras ambitioner inom hållbarhet hänger ihop med exploatering av klass 2-områden med höga naturvärden. Hur vägs detta in när de bedömer ett projekts lämplighet? Räcker det med att hänvisa till energisnålt byggande för att uppfylla kraven på ansvarstagande för framtidens miljö? Hur tar Wallenstam ansvar för biologisk mångfald och att inte genom sina projekt bidra till det sjätte globala massutdöendet?
Skriv insändare i lokaltidningen. Sprid dina tankar, bilder, filmklipp i sociala medier - varför inte tagga politiker, partier och inblandade företag? Att dokumentera djur- och växtliv är något alla kan hjälpa till med. Det finns otaliga sätt att påverka, kanske har du några egna idéer? Råkar du vara jurist, biolog, eller inneha annan expertis? Är du musiker? Skriv en sång. Är du poet? Skriv en dikt.
I år är det 50 år sedan Almstriden - varför inte leta i historiens arkiv efter inspiration?
Vi har under våren 2022 startat en namninsamling. Skriv under, sprid till nära och kära, grannar och nya bekantskaper. Klicka på länken nedan för att gå till insamlingen.
För att skapa ännu mer effekt av varje underskrift - varför inte passa på att skicka iväg ett litet mail till valfri politiker i samband med din underskrift? Berätta att du skrivit under och förklara med en rad varför.
GÅ TILL NAMNINSAMLINGVi har en grupp som heter Rädda äddellövskogen vid Årsta gård! Där diskuterar vi och sprider aktuell information. Vi är väldigt tacksamma för fler som kan tänka sig att engagera sig. Den här kampen är en stafett där vi behöver hjälpas åt att dra. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.
Länkar:
Dokument i ärendet:
Andra viktiga dokument: